För att förstå varför dagens hamling betyder något är det lämpligt att blicka bakåt. I tusentals år gav hamlade träd människor och djur lövfoder och ved, ofta i lövängar där arbetet band samman vardagen. Ask, lind, alm och lönn var typiska träd att hamla i södra Sverige. I Dalarna var sälg det man oftast hamlade. Men fler arter brukades när plats och behov tillät. Den återkommande beskärningen gav karaktär: skott som först satt ytligt, sedan allt djupare i takt med nya lager av årsringar byggdes på, tills hamlingsknuten växte fram som ett ställe för nya skott. Så uppstod långlivade träd med liten krona, sällan i vägen, men rika på håligheter och mulm. 

Mulm är den mjuka, mörka massa som bildas inne i håligheter på gamla träd – en blandning av rötad ved, lövrester, svamptrådar och spil…